Dolce vita

Okej, jag kan ha varit helt urusel på att uppdatera bloggen den sista tiden... Men jag känner att det faktiskt kan få vara så. Jag och skrutten lever livet just nu. Det ljuva livet... Vi har inte tid med så världsliga saker som att blogga! Vi njuter av varandras sällskap och märker knappt av vad som händer omkring oss. Jag ser ju i almanackan att mer än halva oktober redan har gått men kan inte förstå vart dagarna har tagit vägen...

Nyfriserad

Igår var vi till frisören jag och skrutten. Även om jag inte tycker att man ska klippa bebisars hår så var vi tvugna nu. Han hade sin lugg hängde i ögonen hela tiden och det verkade inte så bekvämt.Så nu är han nysnaggad. Hon klippte mest på luggen men tog även lite vid öronen och där hon tyckte att det behövdes. Skrutten var hur duktig som helst, han såg verkligen ut som att han njöt när hon kammade hans hår. Han gillar att bli ompysslad.


Vi hade tänkt att vi skulle spara en hårslinga och sätta in i hans bebisbok men det glömde vi tyvärr...

Så här snygg blev han

Toppen och Botten enligt skrutten

TOPPEN
1. När pappa kommer hem från jobbet
2. Titta på lampan
3. Frukostgröten


BOTTEN
1. Ligga still och byta blöja
2. Att inte få pilla på alla tekniska prylar
3. Dammsugaren

Påkommen

Idag var skrutten så rolig. Jag grejade i köket och han gick omkring i sin gåstol. Sen blev det plötsligt lite för tyst. Hyss på gång alltså... Jag kollade ut i hallen och där står han med ett äpple som han nästan maniskt försöker tugga i sig! Bara alldeles för gullig. Och inte blev han mindre gullig när han upptäckte mig och försökte smita med skatten han lyckats få tag på.

Och det är klart att han fick äpplet sedan efter att jag skalat det och delat i mindre bitar.

Livet i 180

Det är svårt att förstå hur fort livet går just nu. Tänk vad mycket skrutten lärt sig sen han föddes, imorgon fyller han åtta månader. Jag vet ärligt talat inte var dessa månader har tagit vägen. Han växer så fort, rent fysiskt naturligtvis, men framförallt som person. Han är så duktig på att tala om vad han vill och om han är glad eller inte riktigt nöjd. Nu har han hittat sin plats och förstått att han är en egen person. Det är så spännande att få lära känna honom mer för var dag.

För tillfället sover han men hela förmiddagen har han jagat mig i sin gåstol -där kan man tala om att vara nyfiken! Dessutom har han idag satt sig själv och rest sig upp mot en hylla. Så han är väl värd lite vila nu...

Rinnande näsa och feber

Det borde inte vara tillåtet för små barn att vara sjuka. Skrutten är sjuk nu för första gången. Han har 39.7 graders feber och jag är så orolig. Jag ger honom vatten och baddar hans panna mellan snortorkning, blöjbyten och upptorkning av spyor. Det är så synd om honom, tänk om jag kunde ta hans plats. I natt var han så varm att man nästan brände sig på honom. Han har fått alvedon och mår mycket bättre så länge den verkar. Han t.o.m. leker och skrattar så jag är vid gott mod. Men just nu känns det inte riktigt bra. Bli frisk snart min älskling!

Innan alvedon

Efter alvedon

I väntans tider

Jag har redan hunnit äta frukost, läst tidningen, tvättat kläder, vikt i hop de kläder som var i torktumlaren, plockat in disk, gosat med katten, kollat min facebook, städat på diskbänken, fixat med räkningar, skrivit ett blogginlägg -så snälla skrutten du kan väl vakna nu!